London är känd för alla sina mäktiga museer, som bland annat skildrar människans, naturens och vetenskapens historia – och som dessutom bjuder på gratis entré (hela 23 av Londons huvudmuseum har gratis entré om du bortser från vissa specifika utställningar.
Bland stadens alla kända museer, finns det dock ett som skiljer sig från mängden i förhållande till sin popularitet och sitt enorma omfång: British Museum, som med sin samling av över 13 miljoner historiska föremål och knappt sex miljoner besökare om året, inte bara är Londons mest besökta museum – och den näst mest besökta sevärdheten i staden – utan också har en av de största historiska samlingarna i världen. Dessutom är museet det första offentliga nationalmuseet i världen.
Skapat som universellt museum
Museet grundades år 1753, då Georg II av Storbritannien gav sitt kungliga medgivande av en ny lag (Act of Parliament), som etablerade museet tack vare den irländska läkaren och vetenskapsmannen Sir Hans Sloanes samlingar, som Sloane innan sin död hade testamenterat till den brittiske kungen i hopp om att hans livsverk inte skulle spridas ut efter hans död.
Sloanes omfattade samlingar bestod av mer än 71.000 historiska föremål, i huvudsak böcker, manuskript, naturhistoriska prover, tryck och teckningar (däribland av Albrecht Dürer), samt olika antika föremål från Grekland, Rom, Egypten, Sudan, Mellanöstern och Nord- och Sydamerika. Själva museet i dess fysiska utgåva, öppnade först officiellt sex år senare, i januari 1759, i Montagu House i Bloomsnury-distriktet i West End of London, där det fortfarande ligger.
Samma år adderades två andra bibliotek till Sloanes samling, nämligen Cottonian Library som var insamlad av parlamentets medlemmar och antikvarien Sir Robert Cotton; samt Harleian Library, som var insamlad av Oxfords ämbetsmän. Dessa tre samlingar blev år 1757 utvidgade med ytterligare en samling, nämligen Old Royal Library, som bestod av kungliga manuskript, insamlade av olika brittiska monarker. Tillsammans omfattade dessa fyra samlingar många av de mest värdefulla böckerna, bland annat de nu enda överlevande manuskriptet av Beowulf.
Museet realiserade en helt ny typ av museum i världen, som å ena sidan var universellt då det rymde alla typer av föremål från människans historia, och å andra sidan hade en nationell och folklig karaktär, då museet – i motsats till många andra föregångare – varken ägdes av kungen eller kyrkan, och därmed inte var reserverad till en liten elit, utan var öppen för alla samhällets medlemmar.
Museet utvidgas
Under de följande århundradena utvidgades museet avsevärt. I början av 1800-talet, efter slaget vid Nilen som ödelade fransmännens planer om att invadera Egypten och befäste Englands makt om världshamnarna, fick museet tilldelat sig en lång rad föremål från antika Egypten, Rom och Grekland – däribland den berömda rosettstenen som blev en nyckel för att förstå och översätta de egyptiska hieroglyferna.
Stenen, som innehåller hela tre skrifttyper – egyptiska hieroglyfer, egyptisk demotisk och grekiska – upptäcktes av en grupp franska soldater år 1799, men efter fransmännens nederlag i Slaget vid Nilen, tvingades de överlämna detta unika fynd till engelsmännen, som efter freden år 1802 ställde ut den på British Museum.
År 1806 flyttade Tomas Bruce, den sjunde jarlen av Elgin, samt landets ambassadör i det Ottomanska Riket, åtskilliga marmorstatyer från Parthenontemplet på Akropolis vid Athen, till England, där du slutligen år 1816 – genom ytterligare en lag gällande museet – ställdes ut på British Museum. År 1823 fastställde parlamentet dessutom att British Library skylle rymma en kopia av varje nytryckt bok i landet, vilket gjorde att biblioteket säkrades en nästan evig expansion.
Det var också detta århundrade, mellan 1825 och 1850, som museet förvandlades till en av de största byggplatserna i Europa, i samband med att museets nya, stora neo-klassiska byggnad uppfördes. Från 1840-talet började museet också skicka ut sin egen personal för att vara med vid arkeologiska utgrävningar i utlandet, inte minst i Mellanöstern, där museets personal gjorde stora upptäckter av antika monument, t.ex. Mausoleet i Halikarnassos, som räknas som ett av världens sju underverk.
Museet idag
Utvecklandet av det gigantiska museet har fortsatt fram till moderna tid, och idag har Sir Hans Sloanes redan omfattande samling på 71.000 historiska föremål vuxit till cirka 13 miljoner i British Museum, 70 miljoner föremål på Natural History Museum, som år 1963 upprättades som ett självständigt museum innehållandes museets naturhistoriska föremål, och hela 150 miljoner verk på British Library, som upprättades som ett självständigt museum år 1973 – men som fram till 1997 fortfarande befann sig i British Museum.
Bland museets alla avdelningar, hittar du än idag “Egypten av Sudan”, “Grekland och Rom”, “Mellanöstern”, “Tryck och Teckningar”, “Storbritannien, Europa och förhistorisk tid”, “Asien”, “Afrika, Oceanien och de amerikanska kontinenterna” samt “Mynt och medaljer” fördelade på 94 gallerior och 75.000 kvadratmeter.
Museet har öppet mellan 10.00-17.30 varje dag, med undantag den 24-26 december samt 1 januari. Entrén är som nämnt, gratis.
Se alla resor till London med Hideaways här
Välkommen till Escapeaway. Hos oss kan du skräddarsy din resa efter dina önskemål, vare sig det gäller direktflyg eller flyg med mellanlandning. Dessutom kan du välja bland våra noggrant utvalda hotell.
Pssst….glöm inte att kolla in våra unika Hideaways hotell. För att bäst kunna utforska området du planerar att besöka, rekommenderar vi att du hyr en bil.
Vill du få semesterinspiration, förmånliga erbjudanden och spännande resetips? Klicka här för att prenumerera på vårt nyhetsbrev.
>>> Läs mer om Escapeaway
>>> Läs mer om våra Hideaways hotell
