Jag har tydliga minnen om den gången då jag med min väska packad drog iväg till Sevilla, precis efter gymnasiet, för att spendera tre månader där nere. Jag vill lära mig språket och känna kulturen under huden. Min tur började dock inte så fantastiska, då min väska inte fanns att finna någonstans där jag stod och väntade på den, på Sevillas flygplats. Med med sparsamma spanska, fick jag reda på att den befann sig i Frankfurt där jag hade mellanlandat.
Det var en hård prövning i sig själv, för en ung student, som på den tiden inte än var så berest. Därför var det ytterligare en utmaning för mig, då jag inte kunde hitta en enda taxi eller buss som kunde transportera mig in till stan…
Gästfriheten som överrumplade mig
Men det var i det ögonblicket, mitt egentliga Sevilla-äventyr i Andalusien började. Det var just precis där, som jag skulle få uppleva några av de saker som jag än idag kommer ihåg så lysande klart när jag tänker tillbaka på den vidunderliga, andalusiska staden. Gästfriheten. Den överrumplade mig nämligen, i det ögonblick jag mest behövde den.
Jag hade frustrerat och uppgivet vänt mig till en av flygplatsens anställda för at fråga hur jag kunde ta mig in till stan. Mannen var en äldre herre med ett myndigt uttryck i ansiktet, och vackert, gråsprängt hår. Han tvekade inte en sekund, utan erbjöd sig direkt att köra mig till den adress min lägenhet låg på. Jag övervägde hans erbjudande ett kort ögonblick, för mannan kunde ju potentiellt vara en galning som skulle kasta mig i Guadalquivir-floden istället för att hjälpa mig. Men något i hans ögon gjorde, att jag kände att jag kunde lita på honom.
När vi satt i hans lilla bil, i den ljumma, spanska natten, fylldes jag med en spontan känsla av lycka. Lycka över, att så vänliga människor faktiskt existerar. Lycka över, att någon faktiskt ville hjälpa mig. Inte nig med, att han körde en stor omväg för att få mig säkert hem till lägenheten, han berättade också fantastiska historier om alla de byggnader, vägar och parker som vi passerade på vägen.
Han hade lite problem med att hitta den lilla vägen jag skulle till inne i centrum, men insisterade på att jag inte skulle bli avsläppt innan vi hade hittat rätt. Då han hittade den, steg han ur bilen och väntade tillsammans med mig utanför huvuddörren, tills han var säker på att min värdfamilj var hemma och hade välkomnat mig.
I det ögonblicket slog det mig, att jag inte ens viste vad mannen hette och han berättade för mig, att han hette Carlos. Carlos blev en symbol för alla de likaså gästfria och hjärtliga invånarna i Sevilla, som jag sedermera mötte under mina tre månader i staden. Gästfriheten är en anledning i sig själv, till att resa till den sydspanska staden i Andalusien, för det hjärtlighet och det intresse som folk i Sevilla visar, är helt enkelt ganska unik.
Resor till Andalusien
Läs mer om alla resor till Andalusien med Hideaways, där du bor på handplockade hotell eller semesterlägenheter i exempelvis sevilla, genom att klicka på länken nedan.
Resor till Andalusien med Hidaways, med handplockade semesterbostäder
